Historik
Allmän information om Riksföreningen
Den 13 maj 1944 samlades 58 skolsköterskor och företrädare för SSF, Medicinalstyrelsen samt distrikssköterskeskolan för att diskutera möjligheten att bilda en sammanslutning för skolsköterskor. Initiativtagare var skolsköterskan Harriet Elmbladh, som också blev föreningens första ordförande. Den förening som kom att heta Rikssektion för skolhälsovård. I november 1943 kunde man läsa följande upprop infört i Tidskrift för Sveriges sjuksköterskor:
Till Sveriges skolsköterskor
Antalet skolsköterskor ökas alltjämt. Deras arbetsuppgift äro under kraftig utveckling
och bör bli föremål för kollegial diskussion. Deras anställnings- och tjänsteförhållande
äro i behov av utredning och bör bevakas. I anslutning härtill har förslag väckts att bilda
en sektion av landets skolsköterskor med anslutning till Svensk Sjuksköterskeförening.
Och så med en hänvändelse att intresserade skolsköterskor snarast skulle höra av sig.
Med vid bildandet av föreningen deltog också skolöverläkaren docent C.W. Herlitz. I sitt tal,
som finns refererat i årsmöteshandlingarna och framhöll följande prioriterande arbetsområden:
1. Följa lärjungens själsliga och kroppsliga utveckling (under läkares förmanskap)
2. Följa kontrollbarnen
3.övervakning "Skolsköterskan bör röra sig fritt och obehindrat i den skola hon är
satt att övervaka. När ett barn misslyckas och fått sina underbetyg är det för sent"
4. Klassundersökningar
Docent Herlitz påpekade också i sitt tal att huvuvillkoren för att kunna verka som
skolsköterska var KäRLEK, HUMOR och OPTIMISM.
Ovanstående är hämtat ur den artikelserie dåvarande ordförande Karin Larsson skrev i Skolhälsan under jubileumsåret 1994.
En del känns föråldrat, men kanske är det mest språket, mera äger fortfarande sin giltighet. Riksföreningen för skolsköterskor,
som förening idag heter, har cirka 2000 medlemmar. Att jämföras med 58 vid starten.
Föreningen skall vara rikstäckande. Föreningen arbetar genom årsmötet, styrelsen och länsombuden och har en verksamhetsplan
som är långsiktig men revideras fortlöpande och är ett instument för styrelsens arbete. Föreningen är ofta remissinstans både direkt men också till vårdförbundet och SSF.
Föreningens yrkeskompetens efterfrågas ofta och styrelsens medlemmar deltar frekvent i olika arbetsgrupper, hearings och kommittéer.
Skogås i februari 2003
Kate Langenkrans
ordförande 1998- 2005
Ordförandelängd
1944- 1946 Harriet Elmblad
1946- 1949 Greta Svensson
1949- 1952 Hanna Lundqvist
1952- 1962 Svea Lundqvist
1962- 1964 Greta Fellenius
1964- 1966 Siri Hallgren
1966- 1976 Maja Garthon
1976- 1984 Gunvor Ljungqvist
1984- 1994 Karin Larsson
1994- 1998 Göta Abrahamsson
1998- 2005 Kate Langenkrans
2005- 2009 Gunilla Fagerholt
2009- ff. Susanne Lingefjärd Hedqvist
Senast uppdaterad 2009-06-23